onsdag 9 april 2014

Teatern Kapten klänning

I går så var jag och mina arbetskollegor på teater tillsammans. Uppsala stadsteatern närmare bestämt, tittade på kapten klänning. Strax innan åt vi middag tillsammans på restaurangen Forno Romano som ligger i Svava huset. 


En restaurang som jag visste om men aldrig besökt. Otroligt fint ställe, med trevlig personal och jätte god mat. Deras pizzor var grymt goda sa dom som beställde det ur vårat gäng. Själv åt jag en god entrecote med god potatis kaka och sallad till. Deras rödvins sås var sagolik god. Hit kommer jag nog gå flera gånger.


Mätta och belåtna gick för att titta på våran teater. Hur var den nu? vad tyckte jag om den? ja ni, det var en resa som jag få gånger har gjort i mitt liv, i alla fall känslomässigt. Jag var alldeles kall i kroppen när teatern var slut och jag tog mina steg åter till jobbet där bilen stod kvar. En riktigt skön promenad där jag kunde få låta mina tankar få gå igenom det jag har upplevt. När jag hade gått en stund började tårarna att rinna ner för mina kinder, det forsade till slut. Varför? jo för att jag kände mig framför allt så ledsen och bedrövad hur karlar/killar kan ha sådan syn på oss kvinnor/tjejer/flickor. Kände mig inte ens vatten värd som kvinna. 


Tyvärr så delar många män i våran värld hans syn på oss kvinnor. Vi ska veta våran plats är vid spisen och sängen. Se snälla, söta, sexiga och villiga utan en tillstymmelse till att ha egen hjärna. Ska bara tacka och bocka. Tycker det är bedrövligt, 2014 och vi har inte kommit längre.  Nästan framme vid bilen, Tänker jag på mina små tjejer som växer upp i denna karl dominerade värld vi har. Hoppas på att dom ALDRIG får uppleva detta och hur skyddar man dom som bäst. *information och magkänsla*


Fortsätter färden min, körandes hem. Ser en svart snygg bil står vid trafik ljuset framför mig. Tänk en vuxen man som jagar stackars små flickor/kvinnor för att få en träff och där och då utföra hemska saker.  Tyvärr är han inte ensam utan finns i mängder omkring oss. Vad är det för värld vi lever i igentligen?  Och vad får dessa tjejer/kvinnor för sorts uppbackning av samhället när dom fått upplevt detta? Spott och späää, tyvärr. Fått höra att dom får skylla sig själva med tanke på deras klädsel osv. Vi i norden/ Europa är inte alls bättre än dom länder där man gifter bort sina unga döttrar. Här nedvärderar vi våra tjejer/kvinnor så grant att dom till en viss del tar livet av sig. Är det bättre?


Dessa killar/karlar får sällan något straff om det ens får är det så lågt att dom knappt behöver tjäna av det. Hur kan man som man se sig själv i ögon och i vetskapen ha skadat en annan människa så hård att den har fått ärr för livet. Hur kan man ens tro att någon frivilligt går med på olika samlag där det används allt möjliga hjälpmedel. Eller dessa gruppvåldtäkter som utförs här och där. Är nästan vardagsmat för oss att höra om. NÄÄ men vi trodde hon ville, hon sa ju inte NEJ.


Jag tycker alla ska gå och se denna föreställning. Den är väl värd att se. Tycker det är dock tråkigt att han kapten klänning fick sånt fokus och inte dessa stackars tjejer som vart utsatta. Men det kanske inte är så konstigt med tanke på hur våran värld är uppbyggd heller. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar