Dagen D

som jag har väntat på, med både nervositet och av att äntligen få svar. Men jag har sovit ursligt dåligt i natt. Kallsvettas och haft nästan ångest. Inte för att utföra själva grejen men för svaret som kommer efter åt. Jag hoppas på bra svar och att allt ser oki ut. Och att dom ev vet eller hittat en lösning på problemet. När jag låg där så var jag helt tom, brukar ju ha en viss aning, en sådan där känsla man bara har ibland i kroppen. Men inte nu, nu var jag helt tom och inget efteråt heller. Vilket är väldigt märkligt. 

Skulle få mina svar i början på nästa vecka sa läkaren. Fast helst hade jag velat suttit där inne och sett mina egna plåtar. Fått en genom gång på vad man ser och ett ev förhands besked. För visst är jag nyfiken hur det ser ut och speciellt när det är min hjärna. Som dom ska titta på i olika skikt, fram och tillbaka. Men sånt finns ju inte tid till inom vården, tyvärr.

Får ju inte fota där men jag har hittat en bild på nätet eller rättare sagt ifrån dagens medicin. Känns alltid tråkigt när man inte kan lägga till en bild i varje blogg inlägg. Men just där och då var det inte läge att slita fram kameran. 

Ont, det gör så ont

Vid kvällsmiddagen stod jag och stekte fisken till oss vuxna och köttbullar åt barnen. Dels för att det bara fanns 2 fisk panetter kvar. Men även för att barnen hade efterfrågat dessa bullar idag på vägen hem. Ibland gör man sådan där saker man absolut inte ska göra. Men man gör det ändå.

Jag tog en köttbulle ifrån stekpannan & utan att tänka mig riktigt för stoppade den direkt i munnen. AJJAAJJJ så ont det gör när man bränner sig på tungan av sin osmarthet. Finns ju inget som direkt lindrar heller, plåster funkar inte av "konstiga" skäl. Inte första gången och absolut inte den sista heller.

TACK! SVT

Nu satte ni sista spiken i kistan för äkta människor, i alla fall för min del. Ni hade kunnat avslutat detta på ett snyggt sätt. Men ni väljer att helt enkelt mjölka ur serien mer. Och det som började så bra är nu mer nu en normal svensks deckare, typ tråkiga beck med stor risk för att tappa sina tittare. Kvällens avsnitt gjorde mitt val så mycket enklare. Jag kommer inte att följa detta säsong 3, finns bättre sätt att fördriva en timme av min dyrbara tid på. Förhoppningsvis i framtiden kanske ni lär er av erat misstag..... nja tror inte det. Men hoppet är det sista som lämnar en

Huvudräkning på agendan

Det behövs finslipa på barnens och mammans huvudräkning. Vilket får bli onsdagens göromål strax innan kvällsmålet och lägg dax. 2 enkla sätt finns det att träna på och man behöver bara 3 saker dessutom. 1 hel kortlek & 2 st tärningar. Kortleken plockar man ut en färg svart eller röd och sedan tar man bort kungarna, damerna & knektarna. Essen räknas som 1 under träningens gång. Blanda korten och lägg fram ett efter ett och räkna ihop. Summan skall bli 110 vid rätt ihop räkning.

Med 2 st tärningar slår man bägge samtidigt och räknar sedan ihop, vid 100 är man i mål. Man kan även vara 2 el flera och tävla vem som kommer först. Nästa gång ska vi köra baklänges för minus är knepigt de också, men behövs tränas på likaså.

På tu man hand

Tanken var att vi efter teatern idag skulle gå hela familjen på restaurang. Men så vart det inte. Utan en vän till oss ville spendera lite tid med våra barn, och då i form av övernattning. Så vi åkte fort hem packade och lämnade sedan över de 3 monsterna vidare. Medans vi själva tog en tu man hand in till Uppsala centrum igen.

 Maken har länge velat äta här, så idag gjorde vi så. Alltid roligt att prova något nytt. Man vet aldrig vilka guldkorn man kan hitta då. Vi provade deras buffe, som var god och annorlunda men lite få rätter på dock. Men klart värt att gå igen till.

Tänk så skönt det är att få sitta ner och äta mat i lugn och ro. Vi började planera våran semester i år. Vissa ställen var självklara med andra spånar vi vidare om. Behöver ju inte bestämma allt just nu. Men det är skönt att ha en tanke/plan.

Sen vart det en sen bio film med the Hobbit. Så mysigt att krypa upp igen i bio mörkret och avnjuta en bra film. Synd att vi måste vänta länge för att få se den nästa och avslutningen.

Familjemys

Äntligen är vi friska för att genomföra denna dag, som vissa av oss har väntat på länge. Idag ska vi göra något tillsammans hela familjen. Dock blir inte hela dagen i samma tänk, men det kommer flera tåg förhoppningsvis. Vaknade sent, sen frukost. Lite stress in till Uppsala och lite dåligt tänk här ifrån mammans sida. Men har ju varit hemma och magsjuk med 2 av 3 barn, inte konstigt att man tappar då halva hjärnan ibland. 

 I denna byggnad ska vi tillbringa ca 3 timmar.

 Nu har vi äntligen kom in och hittat våra platser, väntar spänt på att teatern skall börja. Trollkarlen från OZ är det. Med Tobbe trollkarl, kim solocki, många andra & Markolio. När han äntrade scenen som det fega lejonet gick det ett sus i publiken. En bra & trevlig teatern.

Efteråt fick man autograf men även krama katten, hunden och den goda häxan.

 Här står vi och väntar på att få komma ner. Hela salen var välfylld med folk och med bara 2 rulltrapporn ner så tar det sin lilla tid att komma fram.

Dagens STORA spark.

Hur hjälper man någon så mår så dåligt av att inte få hjälp? När dom står där och får inga besked av sin läkare, svar som är bråskande att få. Kanske inte för läkaren att ge, men absolut för min vän. Att få höra orden att allting ser OKEJ är jätte viktigt just nu. Så man kan göra ett avslut och börja bearbeta det man har varit igenom. Få svaret att veta att man kommer att överleva att allting är bort NU. Är superviktigt, för ens själ, sinne, ja till och med för hela familjen sin man har.

Jag fortsätter att lyssna och trösta min vän som mår så dåligt, torkar dom tårar jag kan. Men allt går inte att torka bort. När man inte får en chans till att bearbeta sin ångest/oro. Just nu så är allting bra men oron att det kan komma tillbaka finns där och vart vänder man sig då?

Vi har i Uppsala en av världens bästa kirurg & team på just magcancer. Som vi absolut inte får komma till för att dessa jävla politiker & bestämmande landstigs råd är helt korvstoppade ända upp i ******.  NI borde SKÄMMAS alla ni som inte skyndar på ett avtal mellan akademiska & UCC. För det är jag värd som skattebetalare. Utan mig/oss så skulle ni inte sitta där ni gör.

Dessutom är det ju val i år.

Hatar detta....

Ordet hatar är ett väldigt starkt ord och någon jag sällan ut talar mig om. Men just nu så hatar jag verkligen magsjuka. Denna fruktansvärda sjuk fas. Mini var hemma i tisdag med maken, kräktes 1 gång sedan hög feber. Vi var hemma i onsdag, då åkte jag dit. uääää äckligt. Torsdags morgon började M & vart riktigt risig. Stackarn som nästan ser ut som ett levande spöke nu.

Vi lever just nu på golvet i vardagsrummet på en madrass i en hög med massa täcken. Tur att det finns filmer av massvis här hemma. För hur annars ska vi fördriva tiden på.

Nu användes det ikeas servetter vid alla handfat. Alla tvättar händerna oftare än vanligt. Inga handdukar förrän detta är över och ute ur detta hus. Sängkläderna vädras så ofta det hinns, då kylan hjälper till. Vi som ska gå bort på lördag och ha skoj. Så tråkigt, hoppas fortfarande på att det vänder och att vi står oss startklara till dess.

Urspårning på G???

Det finns tyvärr så få bra serier som jag följer på tv. Men de få jag faktiskt tittar på är riktigt bra. Speciellt en serie som är nu inne på sin andra säsong. *MEN* jag hoppas detta verkligen blir den sista också. Vad pratar jag om?? Äkta människor, som går på svt söndags kväll kl 21. 

Sista avsnittet jag såg nu har lite vibbar ifrån lost. Lost gick förut på kanal 5 och startade jättebra, men sedan eskalerade och blev tillslut tror jag 6-7 säsonger. Slutade titta mitt i säsong 3, för då hade jag tröttnat och insett att dom skulle mjölka ur serien så pass mycket pengar dom kunde. Och då tröttnar man som tittare. 

Äkta människor är på väg tyvärr åt detta håll, nu håller dom på att spåra ur. Våld över allt och man kommer inte närmare själva slut klämmen. Utan man försöker verkligen snurra in och runt omkring. Vilket börjar bli tröttsamt. Nu vill jag börja se/ana slutet. För en serie håller inte samma standar säsong för säsong. Risken för att de blir invecklat och snurrigt med flera nya karaktärer och serien tar sig en ny vändning helt plötsligen. Tv bolaget ser sin chans att mjölka ännu mera, pinsamt tråkigt och man dödar hela serien på det viset. Men jag ska ge det denna säsongen ut, men jag gissar på att tyvärr inte är slutet vi ser i denna.

Den magiska maten

Ris är inget man ska underskatta. Mini sitter här bredvid mig och äter lite lunch. Och då äter hon lite ris med lite sås och kött till. Febern hänger kvar men nu dricker hon i alla fall. Sprite funkar bra, med 2 st färg glada sugrör så går det i. Jo jag vet att man inte ska sitta vid datorn när man vare sig äter eller dricker. Men idag är det ett undantag för denna tjej. Så länge man orkar sitta upp och titta lite på Barda bredvid mamma så är man NÖJD.

Sjukdoms tider - hög feber

I morse strax innan kl ringde så kom Mini in i vårat sovrum. Klagade på värk i magen, hon skynda sig till badrummet. Maken ville vara hemma så jag åkte till jobbet. Under arbetstiden ringde jag hem för att kolla upp mini. Inte för att jag misstror min make, men han är dålig på att uppfatta signaler ifrån barnen ibland. Speciellt när Mini har sin förkylnings astma på intåg.

Väl hemma igen så hittar jag henne i soffan sovandes i riktigt hög feber. Rasslig och inte alls sugen på att umgås. Men med lite lockande fick jag i henne lite middag. RIS älskar denna unge och det gick ner lite i alla fall. Skickade maken ner till affären för att handla lite läsk dvs coca cola, sprite. samt lite isglassar, då hon inte nämnd värt ville dricka något. Under tiden kröp hon upp hos mig och önskade att ha mamma hemma imorgon. Mamma är mysigare att ha när man är sjuk. Sitta i knä och bli riktigt ompysslad.

ÅÅÅ vad man känner sig stolt att få höra detta. Fick i henne i alla fall lite mera dricka och så avslutade vi kvällen med en isglass & clementin. 

Snöns ankomst

Nu är det här, det vita guldet. Och kylan som kommer med en redig smäll samtidigt. För mig så gör det inget att snön är här. Så länge det inte börjar töar och slaska i följd med frys dagar. Då åker vi kannan, sånt ogillar jag väldigt. Det posetiva är ju ändå att det blir väldigt ljust och fint ut dessutom, barnen är super nöjda att äntligen få åka pulka och bob. Inga slaskiga kläder längre som är så smutsiga att dom nästan står av sig själv.

Så jobbigt......

Jobbigt det är när man så hemskt gärna vill börja bli STOR men samtidigt vill vara så liten. Hur skönt är det inte att få krypa upp i sin mammas famn och gråta ut. Berätta hur orättvist kompisarna nyss behandlat mig. Man fick inget svar på varför kompisarna var dumma emot mig just nu? eller varför dom alltid är så taskiga när dom ska leka ihop dessa personer. Varför man väljer att stöta ut en och springa iväg med varandra & bara skratta, ha roligt. Sedan tycker man det är osjysst om jag går hem.

Då är jag ingen bra kompis, mamma. Men dom då??? det dom gjorde är mycket värre, eller??. Och föräldrarna bryr sig ju aldrig, dom ser/lyssnar aldrig när detta händer.

Vad svara man som förälder? när ens stora tjej brottas först med att bryta sig loss och försöker skapa sin trygghet i kompisarna & sig själv. För så är det och helt naturlig väg att gå. Någon gång ska man börja sin färd att bli mera självständig. När kompisarna blir mer betydelsefulla än sina föräldrar. Men när kompisarna är taskiga rent ut av dumma emot en. Då blir det en konstig situation och sin färd väldigt förvirrande. Vilket är fullt förståligt. Då är blir man mycket ömtålig och frustrerad. Man letar fel på sig själv, så klart.

I morgon börjar skolan igen. Och möts man på skolgården, även om det finns andra som hon brukar alltid leka med så är det jobbigt. Ens bästa vän en gång i tiden vänder sig emot en. Man hittar en ny, men sånt är inte så lätt.

Jobbigt att bli stor, jobbigt att se hur verkligheten kan vara. Hur vissa människor man trodde betydde något för, visar en helt annan sida. Hur ömtålig man är som människa, hur ömtåligt ens självförtroendet är.

Jag som förälder som ser detta, kan känna & se hennes smärta. Förstår hennes tankar då man själv har varit där. Flera gånger dessutom. Man minns hur jobbigt det själv var att skapa sig en egen identitet/person, hur det var att bryta sig loss. Hur man försöker berätta hur allting kan vara ur olika synpunkter. Och att man får känna sig liten, sårad, ömtålig, frustrerad osv. Att man kan komma till ens mamma och prata när som, ingen fråga är för löjlig eller liten/stor.

Men så klart det är en jobbig tid. 

Tryggheten som försvann...

Mini har alltid haft det jobbigt om nätterna den senaste tiden, med många mardrömmar titt som tätt. Sedan kattens ankomst i huset har hon sovit gott i stort sett nästan varje natt. Men nu finns han ju inte längre. Och det märkt. Nu har vi haft återigen ett par stökiga kvällar och nätter i följd med mardrömmar och annat. Och det sliter riktigt hårt i hjärtat mitt att veta att hennes trygghet är bort.

Frågan är hur vi ska råda bot på denna otryggheten. Går ju inte att ersätta honom alls. Visst kan man önska att han finns vid hennes sida fortfarande fast då på andra sida. Men undrar om hon skulle känna det? Jag vet ju att hon kan se dom på andra sida ibland. Vet att hon är mottaglig. Det är vi alla i denna familj men mini speciellt.

Självklart är hon alltid välkommen in till mig/oss när det är jobbigt. Vilket hon alltid gör, tassar in om nätterna och kryper försiktigt ner bredvid mig under täcket. Trångt men mysigt. 

Starstable´s dåliga sida - tyvärr.

Som ni kanske vet så spelar jag om min äldsta dotter detta onlinespel. Och har väldigt trevligt tillsammans, önskade dock att mitt barn hade lite mera tålamod men ibland funkar det inte. Nu vill även min minsta ha en "egen" häst, självklart ska hon få det. Tyvärr så kan man dock inte välja server på detta spel. Så min minsta på bara ynka 6 år dock hästtokigast av oss alla, hamnade på en helt annan server än sin mor & storasyster. Väldigt opassligt, för nu kan jag ju inte hjälpa henne på samma sätt. Och vi kan inte heller hänga i stallet som M & jag gör ibland. Vilket resultera att bägge systrarna inte finner spelet lika attraktivt längre.

Detta drar ner hela betyget för spelet, tyvärr. Okej att det finns olika servrar men man måste ju kunna välja. För jag vet att flera av M´s kompisar har valt att reggat sig & dom flesta på har hamnat på samma server, men ändå. Dessutom är det väldigt oklart hur man avslutar hela spelet, om man nu inte vill fortsätta längre. Vilket är väldigt dåligt.

Kanske har jag läst på för lite eller inte hittat dom rätta sidorna. Ska sätta mig nu och googla upp mer info om just detta. Jo vi har mailt till supporten men icke fått svar ännu, hoppas ju på det. 

Bästa serien men även allvarliga funderingar

Missade de 2 sista avsnitten av denna serie som gick på svt för inte så länge sedan. Men som tur är spelade min make in dom åt mig. Och nu har jag äntligen tagit mig tid idag för att titta. Vilken fantastisk serie, så borde svt lägga sina pengar på. En väl gjord serie som tilltalar men även förmedlar budskapet väldigt klart och tydligt. För det var ju så här vi levde för inte så länge sedan. Så här behandlades vi kvinnor & till viss del behandlas fortfarande.

Tycker vi borde ha kommit längre fram i många frågor men så är det tyvärr inte. Just nu går vi enligt mitt tycke mest bakåt. Vår kvinnors rätt till våra egna kroppar. Rätt till att klä oss precis hur som utan att man ska ha skyldighet att deklarera sitt sexliv hit och dit. Få jobba kvar oavsett om du är gravid eller inte. Nej det är långt kvar innan vårat samhälle se oss kvinnor som jämlika. Och tyvärr nog lite vårat egna fel också. Istället för att klanka ner på varandra, ska vi ju hjälp varandra. 

Självklart älskar jag mina barn, att få vara hemma och följa deras väg från riktigt liten tills dom flyger ur boet. Men inte ska det vara bara mitt ansvar som kvinna att fostra dom, se till att allting flyter, att huset städas, maten lagas. Är man 2 om att skaffa barn är man även 2 om att se till resten också. Oavsett om man fortsätter sida vid sida livet ut.

Äntligen

Så härligt att ha sovmorgon och dessutom en lite längre ledighet. Dock så är det inte roligt att börja sin ledighet med att städa av hela huset igen. Trots att maken har varit ledig och hemma i stort sett varje dag sedan den 20 dec med barnen. Själv har jag jobbat och jobbat & jobbat. Vi har haft den ganska mycket och väldig få personal, då många är lediga men även sjuka.

Men idag har jag bestämt mig för att vi kastar ut julen. Inte så mycket kan man tycka men med 9 rum som skall rensas på julprylar. Samt hjälpa alla 3 barnen med sitt så tar det sin lilla tid. Sängarna skall få rent och nytt inkl vädras. Gardinerna bytas och ev putsa upp fönsterna. Speglarna ska få bli fina igen. Det är även nu som vi städar bort våran kisse också. Alla de spår som finns kvar honom som var synliga.

Plockas och rensas & alla hjälper till, så skönt. Men även lite irriterande att det skall vara jag som startar allt som vanligt. Köksskåpen behövs fyllas åter igen, så vi passade på att lämna tillbaka lite saker vi har lånat, när vi höll på med renoveringen, i samma veva

Så skönt när det är färdigt.

Detta årets sista dag.

Bordet är dukat, maten är färdig för servering och vi är alla uppklädda för årets sista dag. Barnen hade bestämt strax före jul våran middag, en 3 rätters middag bestående av.

Förrätten

 Hemma gjord hummer soppa med vitlöksbröd till

Huvudrätten

 Marinerad ugnsstekt oxfile med potatis gratäng och sallad. 

 Efterrätten

 Viennetta glass

Efter middagen intagits spelade vi kortspel så som plump, finns i sjön & vänd tia. Och strax innan 12 slaget körde vi även memorie, vilket barnen gillar starkt. Hos oss så behövs det inga egna raketer, då vi har ganska många grannar omkring oss som skjuter. Vi har även bra vy ut över åkrarna så vi ser till dom som bor en bra bit ifrån oss också. Och visst fick vi se fyrverkerier i massor. Överallt smällde det och himlen lyser upp i olika färger och former. Vackert men även med viss förståelse av alla djurens hemska upplevelse.

GOTT NYTT ÅR!