Precis kommit innan för dörren, hängt upp ytterkläderna och börjat lite lätt med kvällens middag. Då ringer det i min mobil., ett okänt nr som vill mig något. Svara tveksamt, rösten är min läkare ifrån akademiska. Han vill att jag går undan och sätter mig ner. För han ska ge mig resultatet ifrån magnet röntgen vi gjorde på min hjärna. Många tankar hinner snurra runt i huvudet mitt, innan jag kommer in i sovrummet. Stänger dörren och sätter mig ner i mörkret.
Han skrattar och säger att jag inte ska svimma eller bli rädd. Han förstår ju mina tankar, han ber om ursäkt att han ber mig gå undan. Men med 3 barn hemma som för oväsen i bakgrunden, så vill han ha lite egen tid med mig just nu. Allt ser bra ut, dom hittar ingen ting. Allt ser fint ut som det ska mao och dom hade tittat igenom allt. Med tanke på mina blodprovsresultat och detta så är jag helt kärnfrisk. Han frågar sedan hur stressigt det är på jobbet? jo en hel del svara jag. Svaret kan nog ligga där, jag behöver nog ta hand om mig själv lite bättre. När jag avslutat mobilsamtalet så går jag ut till barnen igen. Fortsätter där jag avbröts.
Maken kommer hem och kramar om mig, nog märker han att det är annorlunda stämning hemma. Jag berättar om samtalet och där och då förstår jag att jag nu kan släppa min orors känsla. Samtidigt som en annan börjar gnaga inom mig. Det är *STORA* förändringar på jobbet just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar