Jag har en otroligt stark tjej på 11 år här hemma hos mig. Och här om dagen fick jag verkligen kvitto på att min uppfostran har gått hela vägen fram. Känner mig så glad och lycklig för det. Jag önskar att få sätta upp ett fotot på henne via denna blogg men efter som hon absolut inte vill vara med. Vill inte någon av mina barn så respekterade jag det.
Min son ringde mig på jobbet och var UPPRÖRD! Han berättar om en situation där M har sagt NEJ men ändå så kom kompisen dit osv. Det krävdes badning osv, medan jag påtalade att det blir inge bad i poolen den är inte rengjord och behövs kloras upp först.
Han och lilla syster vara hemma själva pga av skollov. M hade några kompisar hemma hos sig. Dom hade bakat tillsammans för första gången och väntade nu på att få avsmaka detta bakverk, innan dom skulle skiljas åt och gå hem. Det ringer i telefonen och kompisen svara, räcker luren över till M. Som pratar och svara att hon inte ville leka med flera utan var trött och det fick vara färdigt för idag.
Vilket tydligen inte accepteras av denna kompis som skickar surt sms. M ringer upp för att kolla för hon menade inget illa, hon orkade inte med flera just nu och dessutom skulle dom kompisarna som var där strax gå hem. Kompisens mamma blandar sig i och kommer över direkt med kompisen för att diskutera! I denna situation så är M ensam emot kompisen och denna mamma som hävdar att det är utfrysning dvs mobbning M håller på med och så får man absolut inte göra. M försöker förklara att hon inte orkar och leken skulle avslutas men det går inte riktigt fram tydligen här till mamman som dessutom tycker att hennes dotter ska stanna kvar. För alla ska ju vara med.
M blir inte lyssnad på och dottern stannar kvar ändå, mamman nöjd och drar sig hemåt. Tjejerna fikar tillslut och sedan avslutas allt ganska snabbt, alla försvinner hem till sig. När jag kommer hem så är M rasande! Hon känner sig frustrerad och ej lyssnad på, ännu mera huvudvärk. Hon återberättar hela historien visar smset och tycker att hela grejen är absurd.
Nej man får inte frysa ut någon men någonstans måste man får säga nej jag vill inte leka med flera utan att utfrysning så tas i bruk. Samma sak gjorde denna kompis för inte så länge sedan då M ringde, men M kallade inte in vaktstyrkan som galopperade över direkt och började skälla. Hon accepterade faktum och fortsatte med sitt. Att som 11 år stå här hemma och diskutera sin sak och vad som är rätt och fel är stort. Och ett kvitto på att jag har gjort och tänkte helt rätt som förälder. Sen att slutresultat blev inge vidare är något annat.
Vad lärde sig M på detta? Massor, att ta diskution på vuxen nivå och att denna kompis är inte en bra kompis. En person som fullkomligt struntade i vad M vill och tyckte. Och gör i stort sett allt för att få sin vilja fullföljd. Inget M tycker är en bra egenskap hos en kompis att ha. Dessutom så gör det M ännu mera nöjd och säkrare över sitt skolbyte till hösten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar